Vårkonsert som bjöd på det oväntade

6 maj 2010, Norrbottenskuriren

LULEÅ. Maj hör vårkonserterna till. Har man tur bär vägarna till Örnäskyrkan i Luleå, där guldmosaiken glänser mot de vackra väggarna i den ljusa kvällningen.

"En balanserad helhet, med en början i det lågmälda sökandet och en fortsättning med nyanserade utdragna toner, starka talade partier och en kakafoni av röster."

Där bjuder Luleå Kammarkör på sin vårkonsert, under ledning av dirigenten Monica Wasberg och i ett lyckat samarbete med Duo Dialog - Magnus Grönlund på gitarr och Dan Larsson på klarinett, en nog så ovanlig instrumentkombination. De båda musikerna är bosatta söderöver - där Grönlund delar sin tid mellan konserterandet och pedagogiken, medan klarinettisten Larsson bland annat är konsertmästare i Östgöta Blåsarsymfoniker.

Kvällens första tema är poeten Lorca, tonsatt bland annat av Ingvar Karkoff som är en av de tonsättare som skrivit direkt för Duo Dialog genom åren. Texter fyllda med urkraft i form av kärlek, längtan och död, också i tonsättningar av Einojuhani Rautavaara och Mario Castelnuovo-Tedesco - musikaliska precisionsarbeten som kräver sin kör. Resultatet är imponerande, inte minst som idé - vågat och vackert.

Huvudnumret är uruppförandet av tonsättaren Sven Hagvils Sanningens många dörrar som baseras på texter av Tomas Tranströmer, Werner Aspenström och Kahlil Gibran, han med Profeten.

Hagvil är född 1953 och bosatt i Motala, där han också är verksam som pedagog på Lunnevads folkhögskola. Att uruppförandet sker just i Luleå denna kväll har att göra med Duo Dialog, som tidigare samarbetat med Sven Hagvil.

På senare år har Hagvil satsat mest på vokalmusik där texterna blir viktiga och precis som titeln antyder kretsar detta stycke för gitarr, klarinett och kör just om sanning.

Starten sker med Tranströmers ord ur dikten Guldstekel, som bland annat innehåller raden "de som inte kan vistas någon annanstans än på sin framsida" och fortsätter med Aspenströms tvivel som formas till en mycket fin körsats. Sist lägger Hagvil till Gibrans mer absoluta uttalanden som landar i ett konstaterande att det viktigaste är att allt är känslomässigt sant.

En balanserad helhet, med en början i det lågmälda sökandet och en fortsättning med nyanserade utdragna toner, starka talade partier och en kakafoni av röster. Utmanande och innerligt på samma gång.

Som avslutning - smakprov ur den klassiska vårkörrepertoaren. Lite Stenhammar, Peterson-Berger, Alvén och andra örhängen. Vårdar man de svenska klassikerna så ömt som Luleå Kammarkör gjorde ikväll tröttnar man nog aldrig.

Marianne Söderberg


Bild från tidningens webbplats.



Tillbaka till "Pressklipp"